Vad är kränkningar?

Första steget är att kartlägga för att upptäcka risker för kränkande behandling. En regelbunden översyn av barnens/elevernas trygghet och trivsel är nödvändig. Dessutom ska deras egen uppfattning om kränkningar i skolan ska också uppmärksammas
Nedan ges exempel på hur kartläggning kan genomföras:

• enkäter
• samtal med barn eller elever och personal
• trygghetsvandringar
• dokumentation från fall av kränkande behandling.

Med stöd av att kartläggning av förskolan/skolan går det ta reda på om åtgärderna fungerar och/eller om eventuella problem blir tydligare. Kartläggningar underlättar förståelsen för varför kränkningar uppstår, i vilka sammanhang och hur de tar sig uttryck.

När kartläggningen är genomförd ska orsakerna till riskerna för kränkande behandling analyseras. När det finns förklaringar till orsakerna ska det upprättas konkreta mål för att förebygga kränkningar.

Förekommer det eller finns risk för att elever till exempel utsätts för kränkande behandling i omklädningsrummen så måste det undersökas varför detta händer.

Varje år ska det upprättas mål och åtgärder i en plan mot kränkande behandling. Planen fungerar som ett stöd och en dokumentation över det förebyggande arbetet. Alla medarbetare personal, barn/elever och deras vårdnadshavare ska känna till planen.

Exempel på innehåll:

• Översikt kring de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra kränkningar.
• Redovisning av vilka åtgärder som planeras att påbörjas eller genomföras under det kommande året.
• Redovisning av hur åtgärderna i den föregående årsplanen har genomförts.
• Rutiner vid akuta situationer.
• Beskrivning om för hur barnen/eleverna medverkar i arbetet mot kränkande behandling.

I planen ska det anges vem som är ansvarig för att åtgärderna genomförs. Beskriv också hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

När riskerna är identifierade, målen är uppsatta och planen lagd är det dags att utföra åtgärderna för att nå målen. Desto tydligare mål, ju enklare är det att följa upp.

Exempel på mål: ”Eleverna ska alltid känna sig trygga omklädningsrummen”. Ett exempel på åtgärd: ”Någon i personalen är alltid med i omklädningsrummen och ser till att kränkningar inte förekommer”.

Uppföljning och utvärdering av åtgärderna görs för att ta reda på hur de fungerat. Om arbetet mot kränkande behandling inte ger förväntat resultat behöver blicken lyftas istället för att bara utreda varje kränkning för sig. Då behöver det vidtas ett ytterligare samlat grepp.

Att minnas händelser och olika förfaranden är inte lika enkelt som man kan tro. I planen mot kränkningar, diskrimineringar, trakasserier och sexuella trakasserier bör det framgå att dokumentationen av stor betydelse. Viktigt är att planen är ett redskap, varför den måste upprättas, kommuniceras och beslutas i tillsammans med personalen.

Dokumentationen ska beskriva utredningen, händelser, genomförda åtgärder, uppföljningar och utvärderingar.
OBS! För att kunna följa upp och utvärdera arbetet behövs en lista som beskriver åtgärderna. Med stöd av skriftliga listor blir det avsevärt mycket enklare att genomföra systematiskt arbete.

Dokumentation hjälper dig och personalen att följa upp effekterna av insatta åtgärder. Huvudmannen får ökad insyn och kan ta ställning till om de otillåtna handlingarna är en del av ett ännu större problem.

Exempel på relevanta frågeställningar: ”Varför blir det så här? ”Behöver nya insatser sättas in?” ”Finns det sociala stödbehov som behöver tillgodoses för den som utsätter/blir utsatt?”

Även om du som rektor följer lagar och riktlinjer finns tyvärr en risk att olämpliga personer anställs. Här finns en checklista vid anställningar. Att ha rutiner och ett gott omdöme vid anställningsförfaranden är nödvändigt. Allt för barnens/elevernas trygghet! Detta gäller även vid korttidsanställningar som till exempel timanställda. Tyvärr kan man som rektor känna sig jäktad och frestas av att göra snabba lösningar, men viktigast är att ingen slinker i genom systemet som riskerar barns -och ungdomars säkerhet.

Efter anställning

Oftast gör rektorer mängder av anställningar varje år. Därför är det oerhört viktigt att det finns rutiner och planer vid anställningsprocesserna. Lika viktigt är det att vara professionell när personer blivit anställda. Som rektor ska du givetvis lita på personalen, men uppstår oönskat beteende så gäller det att reagera och agera direkt.

Noggrannhet vid anställningar, mottaganden av studenter och praktikanter kan inte påtalas nog många gånger. Skapa strukturer inom arbetsorganisationen som beskriver när och hur nyanställda ska introduceras kring planen mot alla former av kränkande behandling.

I ett aktivt målinriktat arbete ingår att personalen får utbildning, kunskap och kompetensutveckling. Ett kontinuerligt arbete är nödvändigt. Arbetet bör leda till en kultur där personalen känner sig trygga med att ifrågasätta och aktivt gå in i situationer där andra vuxna har beteenden som inte är acceptabla gentemot barns - och ungdomars rättigheter.

Huvudmannen har i sitt ansvar att skapa arbetsformer som förebygger och åtgärdar alla former av kränkande behandling. En årlig plan med åtgärder ska upprättas som följs upp och utvärderas.

Vid misstankar om att personal utsätter barn/elever för någon form av kränkande behandling så råder anmälningsplikt! Är det någon i personalen som misstänker en kollega så görs en anmälan till rektor som i sin tur gör anmälan till huvudmannen.

Checklista vid anställning

Registerutdrag
Enligt lagen om belastningsregister ska registerutdrag alltid visas upp av personer som är aktuella för anställning. Det är en del av anställningsbeslutet, vars syfte är att hindra övergrepp mot barn och ungdomar. Registerutdraget måste uppvisas inför beslut om anställning men är inte en garant. I utdragen syns det enbart om personen i fråga redan har blivit dömd för den typen av allvarliga brott och därför inte är lämpad att arbeta inom förskola/skola. Att agera utifrån sina egna misstankar är svårt, dessa kan ju vara vaga och kanske felaktiga. Prata med någon arbetsgivarrepresentant, din chef och/eller huvudmannens jurist. Tänk på att föra dialogerna med respekt och beskriv personen ifråga med hänsyn till sekretessen.

Den arbetssökande beställer sitt utdrag ur belastningsregistret via Polismyndigheten. Vanligtvis tar det cirka två veckor att få utdraget i sin brevlåda. OBS! Lagen om misstankeregister – register med uppgifter om den som är skäligen misstänkt för brott – gäller inte förskolan eller skolverksamheten i övrigt.

Referenser
Vara noggrann med referenstagningen! Oftast finns rutiner för referenstagning, men om de saknas så ska det ändå tas referenser. Kontakta minst två av den sökandes senaste arbetsgivare. Ibland kan det vara svårt om det t ex är nyexaminerade lärare. Då kan du istället kräva att den sökande uppger kontaktuppgifter till de rektorer och förskollärare/lärare som varit delaktiga i personens VFU:er. Du kan också kontakta arbetsgivare som ansvarat för eventuella feriejobb.

Ta fram ett fast frågeformulär för att kunna ta referens på ett professionellt sätt. I frågeformuläret bör det finnas möjlighet att föra anteckningar under samtalet. Nöj dig inte med att ringa någon som känt personen en viss tid. Undvik öppna frågor som ”vad har du att säga om xx”.

Om du inte kan nå referenterna så måste du be den sökande att se över kontaktuppgifterna, eller helt enkelt uppge andra referenter. Anställ aldrig utan referenstagning! Tänk alltid på barnens och ungdomarnas säkerhet.

En annan viktig kunskapsinhämtning vid anställning är att ta reda på om den arbetssökande läraren har varit föremål för ”varning” eller beslut om återkallelse av legitimation hos Lärarnas ansvarsnämnd varit aktuell.

Utdrag ur belastningsregistret ska även göras för lärarstudenter och praktikanter.

Ibland uppstår diskussioner om vad som är skolans respektive vårdnadshavares ansvar kring elevernas sätt att uppföra sig. Viktigt är att alltid fokusera på att stödja dessa individer så att det inte blir ”pajkastning” mellan skolan och hemmen.

Skolan ska utbilda eleverna i olika värdegrundsfrågor. När elever exempelvis mobbar på nätet är det viktigt att involvera eleverna i arbetet mot nätmobbing men också att i möjligaste mån skapa god samverkan med vårdnadshavarna.

Det ska absolut inte handla om att skolan ifrågasätter vårdnadshavarna utan om att ha en nära dialog med varandra för att förebygga kränkande behandling. Som rektor kan du till exempel ta ansvar att skolan skapar utbildningsplaner i nätanvändning som finns med i elevhälsoplanen där även möten mellan skolans personal och vårdnadshavare ingår.

Ibland räcker det med att du eller din personal samtalar med de involverade personerna. I andra fall krävs fler åtgärder. Det är alltid angeläget att du som rektor ser till så att det förs kontinuerliga avstämningar med den individ som blivit utsatt. Att samtala och lyssna är ovärderligt! Nedan finns ett antal tips på åtgärder.

• Prata med den utsatta individen och med vårdnadshavarna om händelsen.
• Samtala med den person (personalen) som har kränkt barnet/eleven.
• Delegera till personalen att hålla ökad uppsikt på riskfyllda platser och tidpunkter.
• Ta reda på om andra har iakttagit något.
• Ta reda på vad som händer på sociala medier och vid fysiska platser där barnen/eleverna befinner sig. Kanske någon it-pedagog kan hjälpa till med viss övervakning på sociala medier? Vaktmästare kan vara observanta i fysiska miljöer.
• Försök att ta del av de involverades mejlkonversationer, sms, chattkonversationer och liknande.
• Involvera expertis inom barn/elevhälsoteamet, specialpedagog, kurator, och skolpsykolog.
• Tillsätt personella resurser som har kontroll över den/de som utsätter andra.
• Schemalägg så att personal är på plats och övervakar gruppindelningar.
• Vidta disciplinära åtgärder när det behövs utifrån skollagen och de arbetsrättsliga regler som gäller.

• Hur barnen/eleverna/vårdnadshavare kan rapportera kränkande behandling till personal och rektor.
• Hur personalen och rektor anmäler kränkningar till huvudmannen.
• Hur kränkande behandling mellan barn/elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.
• Hur kränkande behandling av personal mot barn/elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.

• Om en elev blir kränkt av en vuxen kan denne kontakta någon av skolans elevskyddsombud, skolsköterska eller annan personal som för ärendet vidare till rektor. Självfallet kan eleven ta direkt kontakt med rektor.
• När rektor blivit informerad utförs samtal med eleven. Därefter har även rektor ett eller flera samtal med den vuxna personen ifråga och tar reda på fakta kring situationen.
• Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare och informerar om den uppkomna situationen.
• Rektor samtalar med den som kränkt eleven och informerar om det oacceptabla beteendet. Fack- och skyddsombud informeras.
• Rektor ansvarar för att den vuxne och eleven sammanförs.
• Vid upprepad eller allvarlig förseelse anmäler rektor den vuxne till närmsta chef som hanterar saken med stöd av HR-avdelningen.