Kränkande behandling

Du är anställd hos en huvudman, en politisk nämnd (kommunal skola) eller en styrelse (fristående enhet), som har det juridiska ansvaret för att skollagen och diskrimineringslagen följs.

Huvudmannen är skyldig att se till så att det finns ett målinriktat arbete som motverkar kränkande behandling och diskriminering av barn/elever. Men huvudmannen är inte den som måste skapa de specifika planerna och åtgärderna för respektive förskola/skola.

Däremot ansvarar huvudmannen för att rektorn ska få förutsättningar att:

• genomföra åtgärder som förebygger och förhindrar att individer utsätts för alla former av kränkande behandling.
• årligen ta fram en plan mot kränkande behandlingar som innehåller:

1. Löpande dokumentation kring kartläggning av risker och hinder, analys, åtgärder och uppföljning utifrån samtliga diskrimineringsgrunder.
2. I dokumentationen ska riktlinjer och rutiner (och revidering av dessa) samt samverkan med personal och barn/elever lyftas fram.
3. En översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling.
4. Redogörelser för vilka av åtgärderna som förskolan/skolan har tänkt att påbörja eller genomföra under kommande år.
5. En årsplan som visar hur åtgärderna genomfördes och om man lyckades uppnå målen. I planen bör det stå att rektor är ansvarig för att åtgärderna genomförs, följs upp och utvärderas.
6. Rutiner och vilka som ska utföra arbetet vid akuta situationer. (Läs mer under ”Rutiner”.)
7. Information om hur barnen/eleverna ska medverka i arbetet med att framställa aktiva åtgärder.

Om en anmälan har gjorts till polisen eller socialtjänsten ska huvudmannen skyndsamt utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra att kränkande behandling uppstår i framtiden. Skollagen säger att huvudmannen ska vidta de åtgärder som skäligen krävs för att förhindra kränkande behandling. Därför ska huvudmannen påbörja en utredning efter anmälan om kränkande behandling. Den görs för att samla in information och kunskaper för att skapa ett samlat underlag utifrån vilket man kan avgöra om individen i fråga har blivit utsatt.

Omfattningen av utredningen beror helt på det enskilda fallet. Oftast innebär det att den som upplever sig vara kränkt får berätta vad som har hänt för rektor och ansvarig personal. Likaså berättar den/de som anses vara skyldig/a vad som har hänt för rektor, personal och eventuella vittnen.

Råder det som sagt misstanke om att ett barn/elev (under 18 år) far illa så har även huvudmannen och rektor skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Anmälan ska göras oavsett om förskolan/skolan är offentlig eller fristående enligt skollagens 5 kap. 21 § och 14 kap. 1 § socialtjänstlagen.

Kränkningar som sker på fritiden

Enligt skollagens 6 kap. 10 § är huvudmannen ålagd att utreda och åtgärda kränkande behandling som sker mellan barn/elever, av personal, vårdnadshavare och av andra människor. Kravet gäller även händelser som sker på fritiden såvida det finns kopplingar till förskolan/skolan. Oftast handlar sådant om elakheter som sker på vägen till och från hemmen och förskolan/skolan samt via sociala medier.

OBS! Vid kränkningar är det viktigt att huvudmannen och rektor har ett nära samarbete. Som rektor har du en central roll, eftersom du har den närmaste relationen med personalen, barnen/eleverna, vårdnadshavarna och huvudmannen.

När du som rektor och personalen får veta att ett barn/elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling måste ni reagera och agera direkt. Med hjälp av rutinerna kan arbetsuppgifter utföras målinriktat och utstråla gemensamt förhållningssätt. Alla inom personalen ska därför vara medvetna om när, var, hur och av vem/vilka arbetsinsatserna ska utföras.

För att lyckas måste all personal känna till rutinerna.

Samarbeta nära med personalen, att bygga fungerande rutiner på egen hand är mycket svårt. För att ta sitt ansvar och sätta stopp för kränkningar, diskrimineringar och trakasserier krävs ett medvetet och målinriktat tillsammansarbete.

Ibland är det svårt att få stopp på förbjudna handlingar, men arbetet måste fortsätta. Ingen ska behöva utsättas för kränkningar av något slag. För att minimera riskerna ska du som rektor följa upp och utvärdera åtgärderna tillsammans med barnen/eleverna och personalen. Visar det sig att de förbjudna handlingarna inte har upphört måste det vidtas nya och/eller kompletterande åtgärder.

Råder det misstanke om att ett barn/elev (under 18 år) far illa så har huvudmannen och rektor skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Anmälan ska göras oavsett om förskolan/skolan är offentlig eller fristående enligt skollagens 5 kap. 21 § och 14 kap. 1 § socialtjänstlagen.

Om rektor fattar beslut om att stänga av en elev (under 18 år) så ska detta rapporteras till socialtjänsten. Beroende på skolans organisation och rutiner gör antingen rektor rapporteringen eller delegerar uppgiften till någon i personalen. Är det någon av personalen som är ålagd att göra rapporteringen så ska arbetsuppgiften vara tydligt delegerad.

Har en elev begått brott i skolan måste du som rektor ta ställning till om det ska göras en polisanmälan. Vid osäkerhet är det lämpligt att du diskuterar händelsen med din chef och/eller en skoljurist.

Rektor och medarbetare har avgörande roller för att förebygga, upptäcka och åtgärda om det är vuxna som kränker elever. Som rektor har du ansvaret att upprätthålla rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda eventuella trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling som utförs av medarbetare.

Rutinerna ger signaler till dina medarbetare som ska tas på allvar. I de nödvändigt kontinuerliga dialogerna kring normer och värden är det viktigt att medarbetarna får möjligheter att reflektera över sitt eget beteende.

Lärare har skyldighet att skapa trygghet och studiero. Detta kan ibland innebära att lärare måste använda sig av disciplinära åtgärder som till exempel tillrättavisning av en elev eller visa ut en elev från resten av en lektion. Även om lärares handlingar kan upplevas kränkande så behöver det inte vara så i lagens mening. Viktigt är att åtgärden står i proportion till elevens agerande, varför samtal i förebyggande syften är viktiga mellan rektor och lärare.

Lärare som har svårt att hantera vissa elever och som blir provocerade behöver stöd för att hantera sin profession i trängda stressiga tillfällen. Handledning, skuggning och utbildning som leder till ökad medvetenhet och kunskap kring relationellt ledarskap rekommenderas.

All personal är skyldig att omedelbart reagera och agera om de får reda på att någon upplever sig vara utsatt för någon form av kränkande behandling. Samtliga medarbetare har anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn/elev far illa. Detta är ett personligt ansvar för varje medarbetare. Detta gäller även om det finns risk för att någon kan fara illa.

Personalen anmäler till rektorn och rektorn gör skyndsamt en anmälan till huvudmannen. Anmälningsskyldigheten gäller oberoende av hur personalen fått reda på kränkningen och man ska inte göra någon egen värdering av hur allvarlig en händelse kan vara innan en anmälan görs. Objektiviteten gäller även för dig som rektor.

En enda kränkning är tillräckligt allvarlig och ska därför anmälas! De måste inte vara upprepade för att vi ska anmäla.

Exempel:

• En elev berättar om sin upplevelse av att bli kränkt för någon i personalen.
• En elev har sett eller hört något som kan vara en kränkning och berättar det för personalen

Det måste finnas rutiner i arbetsorganisationen som påskyndar att en anmälan görs till huvudmannen. Det går alltså inte att skylla långa anmälningsprocesser på arbetsorganisationens utformning.

Skolinspektionen har i vissa fall bedömt att en anmälan till huvudmannen inte gjordes tillräckligt skyndsamt då det dröjde en månad efter en kränkning. Den sena anmälan berodde på skolans bristfälliga rutiner.

Anmälan måste utredas. En utredning ska inledas så snart någon av personalen får veta att en elev upplever sig kränkt. Enligt skollagen, kap 6, 10 § framgår att åtgärder ska vidtas som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Utredningen ska leda till att åtgärder vidtas för att kränkningarna ska upphöra.

Hur fort arbetet avslutas beror på hur arbetssättet mot kränkningar ser ut till vardags. Aktivt arbete med främjande och förebyggande arbetssätt har generellt färre kränkningar och kan dessutom avslutas tidigare.