BARN- OCH ELEVHÄLSA

De viktigaste aspekterna för en väl fungerande barn- och elevhälsoorganisation:

• Du som rektor är ”navet” i barn- och elevhälsorganisationen.
• Det måste finnas vissa professioner och kompetenser i barn- och elevhälsoteamet, men också förutsättningar till samverkan.
• Barn- och elevhälsoteamets professioner ska ha tydliga uppdragsbeskrivningar.
• Presentera barn- och elevhälsoteamets organisation för alla medarbetare (både skriftligt och muntligt). I presentationen ska respektive funktions roll och ansvar tydlig framgå.
• Alla ska veta när barn- och elevhälsomötena ska genomföras exempelvis genom utskick och i kalendarium.
• Rutinerna för barn- och elevärenden ska tydligt beskrivas. I elevhälsoplanen ska både struktur och rutiner beskrivas.
• Ta reda på hur barn – och elevhälsoorganisationen är utformad under aktuell huvudman. Centrala resurser kan vara nödvändiga när ytterligare expertis behöver tas in.
• Ett ändamålsenligt barn- och elevhälsoarbete ska ingå som en naturlig del verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. OBS! I det arbetet hanteras inga enskilda ärenden. Fokus ligger på struktur och rutiner samt organisationens styrkor och förbättringsbehov.

Antalet befattningshavare per elev i genomsnitt (ca):

• 100 elever/specialpedagog eller speciallärare
• 400 elever/skolsköterska
• 500 elever/kurator
• 1 500 elever/skolpsykolog
• 10 000 elever/skolläkare

Kuratorn arbetar inom grundskolan utifrån socialtjänstlagen och skollagen. Uppdraget handlar om att bidra med psykosociala kompetenser i det pedagogiska arbetet och i elevhälsoarbetet. Kompetensen bör användas långsiktigt och hälsobefrämjande. Exempelvis deltar kuratorn i arbetet med psykosocial och fysisk läromiljö samt i arbetet med struktur och organisation av värdegrund och likabehandling. Det är viktig att ta till vara kuratorns kunskap kring elevernas generella psykosociala hälsa och sociala situation. Några exempel är arbetet med skolans handlingsplaner kring likabehandling, kränkande särbehandling och kris samt arbetet med skolnärvaro och trygghet. Självklart är kuratorerna ett stöd vid akuta lägen, men det bästa är om lärarna har fått ta del kuratorernas kunskaper och råd innan det uppstår en akut krissituation.

Det psykosociala området är svårt att begränsa. För dig som rektor kan det därför vara viktigt att förtydliga vad som är kuratorns respektive skolsköterskans område. Kuratorn har särskild utbildning i samtalsmetodik och evidensbaserade samtal som motivations- kris- och stödsamtal samt frånvarohantering. Konflikthantering och arbete för ett förbättrat klassrumsklimat är också en särskild kompetens. Kuratorn kan få i uppdrag att utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever som kan behövas inför beslut om särskilt stöd och åtgärdsprogram. Det kan även ha betydelse inför elevernas mottagande i grund- och gymnasiesärskola.

Kuratorn ska följa rutiner om diskriminering och annan kränkande behandling upptäcks och samverka både internt och externt. Vid behov kan kuratorn göra anmälan till både socialtjänst och polismyndigheten.

Skolpsykologer och skolkuratorer arbetar under samma sekretesslag. Därför är det effektivt om de får möjlighet till ett nära samarbete. Dessa professioner möter många dilemman i sin vardag och du som rektor kan skapa en effektiv organisation som ger goda förutsättningar till ett nära samarbete dem emellan.

Skolläkaren har det medicinska ansvaret inom grundskolans elevhälsa. Det rör sig ofta om oerhört många elever så ett nära samarbete med skolsköterskorna är nödvändigt. Det här kan tyvärr leda till att det är svårt för många skolläkare att arbeta långsiktigt inom respektive elevhälsoteam.

Skolläkaren kan skicka remisser till andra specialister inom vården. När skolläkaren besöker ert elevhälsoteam är det viktigt att du ser till så att teamet har hunnit förbereda olika elevärenden. Detta effektiviserar mötena och leder till att ni hinner hantera flera elevärenden kvalitativt.

Skolläkaren:

• har ett hälsofrämjande och förebyggande uppdrag och bidrar med medicinsk kunskap i verksamheterna och vid yrkesvägledning,
• följer hälsoläget på skolorna och identifierar risk- och skyddsfaktorer,
• går tillsammans med skolsköterskan igenom BHV-journaler för 6-åringar för att tidigt identifiera barn i behov av särskilt stöd,
• ger handledning och konsultation till skolans övriga personal,
• skriver tjänstbarhetsintyg där det enligt arbetsmiljöverket är ett krav,
• träffar elever i olika svårigheter tillsammans med vårdnadshavare på skolans läkarmottagning.

Skolpsykologens viktiga kompetens ska användas för att ge barn och elever de bästa förutsättningarna till utveckling och lärande. Skolpsykologen bidrar med psykologisk kunskap kring skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling samt främjandet av psykisk hälsa. Det kan exempelvis ske genom att ge stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av barn- och elevhälsans arbete, men även genom att göra individuella bedömningar av elevens förutsättningar för lärande.

En psykolog som ingår i ett centralt barn- och elevhälsoteam kan även arbeta gentemot förskolan. Psykologerna ger konsultation och handleder personalen utifrån arbetslagets erfarenheter kring barnen. För individuella utredningar på förskolenivå anlitas oftast psykolog från Barnhälsovården eller Barn- och familjehälsan.

Skolpsykologer är vanligtvis centralt anställda eller inhyrda av huvudmannen. Uppdraget styrs främst av skollagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Skolsköterskan har ett stort ansvar för medicinska insatser i grundskolan samt ett hälsofrämjande uppdrag. Mycket handlar om medicinsk kompetens och omvårdnad. Den medicinska kompetensen används vid pedagogiskt arbetet, elevhälsoarbetet, hälsosamtal, vaccinationsprogram och konsultation till lärare i medicinska frågor. Vaccinationer ska ske enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet och kompletterande vaccinationer kan erbjudas. Det ska finnas en regelbunden mottagning för eleverna. Enklare sjukvårdsinsatser, rådgivning och samtal samt remitteringar till hälso- och sjukvårdens olika instanser är en del av uppdraget.

Med omvårdande kompetens menas exempelvis att skolsköterskor har nära kontakter med vårdnadshavare för att lyssna, lugna och ge råd. Skolsköterskor får veta mycket som inte kan föras vidare till lärarna eftersom de arbetar under en strängare sekretess (socialtjänstlagen).

Vid hälsosamtalen kan problem eller symtom tidigt identifieras hos elever, vilket kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser. Elevhälsoteamet kan få en avidentifierad sammanställning av hälsosamtalen som kan stödja skolutvecklingen.

I samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbetar skolsköterskan också för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa.

Speciallärare är verksamma inom grundskolan. Deras roll och ansvar är oftast enklare att förstå än specialpedagogernas. Troligtvis beror detta på att befattningen har funnits längre och riktas oftast direkt mot inlärningsproblematik. Speciallärare är oftast specialiserade på matematik, läs- och skrivsvårigheter eller funktionshinder. Speciallärare blir ofta populära hos lärarna med anledning av deras betydelsefulla kompetenser. Tyvärr har skolor sällan möjlighet att anställa flera speciallärare varför det är viktigt att du som rektor i första hand organiserar uppdraget på ett sätt som gynnar de elever som har allra svårast inlärningsproblematik.

Specialpedagoger är verksamma inom både förskola och grundskola. Deras kompetens handlar om ett förebyggande och övergripande elevhälsoarbete. I skolvardagen samverkar specialpedagoger med speciallärare och övriga lärare i arbetet med särskilda anpassningar och stöd. De kartlägger hinder och möjligheter i skolmiljön, genomför pedagogiska utredningar och är ett stöd i utformandet av åtgärdsprogram. De ger också handledning och konsultation till pedagogisk personal, följer upp, utvärderar och stödjer utbildningens läromiljöer. Uppdraget handlar också om pedagogiska överlämningar vid byte av skola, årskurs eller skolform.

Specialpedagoger kommunicerar med elevhälsoteamet, vårdnadshavare, ansvarig lärare, externa kontakter och erbjuder verktyg och läromedel. Insatserna ska ge en samlad bild över grupper och individers förutsättningar att lära och utvecklas.

Specialpedagoger har en central funktion i barn- och elevhälsan. Med stöd av dem kan du som rektor avlastas administrativt. Det är dock viktigt att du som ytterst ansvarig har en nära samverkan med specialpedagogerna. Lika angeläget är att du framhåller deras roll och ansvar i förhållande till övriga medarbetare. Annars finns det risk att specialpedagogernas ansvarsområden upplevs som diffusa ur lärarnas perspektiv.